Gräsbiblioteket
De flesta gräsmattor är en blandning av flera arter. Här ser du hur de vanligaste skiljer sig åt — filtrera efter dina förutsättningar och jämför upp till tre arter sida vid sida.
Egenskaperna är förenklade och relativa. Sort, jord, klimat och skötsel påverkar mycket.
Festuca rubra
Ett finbladigt, tåligt gräs som är en av grundstenarna i svenska villa- och prydnadsgräsmattor. Klarar skugga, torka och låg näringstillgång bättre än många andra arter.
Poa pratensis
Ett slitstarkt gräs med jordstammar som lagar skador själv. Ger en tät, mörkgrön gräsmatta men tar tid att etablera.
Lolium perenne
Ett snabbetablerat och slitstarkt gräs som ofta används i bruks- och familjegräsmattor samt vid stödsådd.
Agrostis capillaris
Ett finbladigt gräs som ger en tät yta och är vanligt i nordiska blandningar. Klarar låg klippning och mager jord.
Agrostis stolonifera
Ett gräs med kraftiga ovanjordiska utlöpare, främst använt på golfgreener. Sällan förstahandsval i villagräsmatta.
Festuca ovina
Ett mycket tåligt, tuvat gräs med låg näringsbehov. Lämpar sig för torra och magra lägen samt naturligare gräsmattor.
Festuca trachyphylla
En torktålig svingel med lågt näringsbehov, något grövre och tåligare än fårsvingel.
Poa annua
En vanlig, ofta spontant inkommande art i gräsmattor. Inte ett förstahandsval vid sådd av villagräsmatta.
Phleum pratense / Phleum bertolonii
Främst ett vall- och fodergräs. Turftyper förekommer i vissa slitstarka blandningar, men det är inte en primär prydnadsgräsart.
Festuca arundinacea
Ett djuprotat, grövre gräs (tall fescue) med god torktålighet. Ett specialfall för torra lägen och större grönytor.
Poa trivialis
Ett finbladigt till medelfint gräs som trivs särskilt bra i fuktiga och skuggiga lägen. Det etablerar sig relativt snabbt och sprider sig med ovanjordiska utlöpare, men är känsligt för torka och hårt slitage.
Vill du veta vilka arter som passar din tomt?